Lyssnar för tillfället på en ledsen Wilma. Hon har sovit en stund men vaknade och var ledsen. Och A behöver träna på att trösta och lägga henne eftersom det oftast är jag som gör det. Men det gör ont ända in i själen att höra henne gråta. Lilla hjärtat.
Jag har lite ångest. Ångest över maten. Alltså till Wilma. Eftersom hon är känslig mot mjölkprotein så är det ju lite special med allt som har med maten att göra. Men man lär sig väl det med tids nog. Vi håller på och introducerar mer "mat" nu, i form av gröt och diverse pureér. Hittills ger jag bara sånt som jag lagar själv eftersom jag tycker det är lite omständigt att stå i affären med en halvglad tjej och läsa på alla burkar.
Jag är verkligen en sådan mamma som ororar mig och tänker på allt. Är livrädd för att "göra fel". Men eftersom det är första barnet så blir det ju som ett experiment. Jag kunde verkligen ingenting om barn förut, och nu är man snart som ett uppslagsverk :) ,typ.
Nu har vi återigen intagit soffläge och kikar på kvalhockey, Örebro-Djurården. Står just nu 1-0 och vi kan ju alltid hoppas att det håller i sig. Men inga lag som jag håller på verkar det gå speciellt bra för så det kvittar väl vad jag vill.
Nu ska jag äta honungsmelon :)
Det är ingen som gör fel man gör utefter sina egna förutsättningar och kunskaper. Lita på din magkänsla.
SvaraRaderaDu känner ditt barn bäst och vet vad hon vill och behöver ha!
Jag tror att du är en kanon bra mamma!!